Det började med en bok jag inte kunde läsa.

Hej, jag heter Dott. Innan jag är utvecklare är jag läsare.

För nästan varje problem jag stött på i livet fanns svaret redan i en bok. Så jag läser mycket, hundra timmar om året, ibland tvåhundra.

Och samma sak hände om och om igen. Jag föll för en bok som aldrig hade översatts till mitt modersmål kinesiska. Så jag gjorde det varje läsare gör: jag väntade. Med några månaders mellanrum letade jag efter en översättning och kom tomhänt tillbaka. De flesta böcker blir aldrig översatta alls, och de få lyckligt lottade tar år att komma fram.

Så jag tog den svåra vägen ut, även om "lucky" ligger närmare sanningen. Jag läste redan engelska tillräckligt bra för att klara mig. Men tillräckligt bra har ett pris: jag har aldrig läst lika snabbt på engelska som jag gör på mitt eget språk. En bok som tar mig en vecka på kinesiska kan ta mycket längre tid på engelska. Dörren öppnades, men inträdespriset var orimligt. Och jag var en av de lyckligt lottade, men ingen borde behöva lära sig ett helt språk bara för att läsa en bok de älskar, allra minst nu, när AI har gjort översättning, i praktiken, till ett löst problem.

Jag tycker inte att språket en bok skrevs på ska avgöra vem som får läsa den.

Så jag byggde BookTranslator. Du ger den en bok på ett språk du inte kan läsa, och den ger dig tillbaka hela boken på ett språk du kan.

Tekniken fanns redan där; någon behövde bara bygga det. Jag byggde det för min egen skull, men jag var inte den enda som väntade.